Nytt inlägg

Jag var bara tvungen att skapa ett nytt inlägg med namnet nytt inlägg. Nu är det gjort, skämtet/gagset bränt, för alltid. Mycket roligare än så blir det inte.

Så här säg det ut. Inget spel alltså.

En tur upp till Ö-götland. Min kära gamla mor fyllde sjuttio år. Såklart försökte jag smyga in ett pass tennis bland dagsaktiviteterna. Lönlöst. Det var traditionellt Boxholmskt sommarväder. Ljumma skurar som snabbt skapade pölar på den annars så fina banan. Istället fick jag mula i mig vetebröd och sju sorters kakor, så som ett gammaldags "vrålfika" ska avnjutas. Istället för att förena nytta med nöje, förenades maximal onytta med nöje. Varför ska vitt mjöl, härdade fetter och socker vara så attans gott?

Turligen fick jag ett fint pass med Mattias igår. Som vanligt, skitskoj. Men, däri fanns också en läxa. Jag hade spelat åtta timmar under veckan som gått. Han kom hem direkt från semestern. Vem hade träffen, tajmingen och skallen på plats? Inte jag, är svaret. Träna inte för mycket folk. Man blir bara trött. ;-)

Ont har jag i kroppen. Var kom det ifrån. Måste kolla detta!?

Hopplöst

Jäkla Andreas! Han är helt enkelt för bra.

Hur många KM-finaler har jag förlorat mot Andreas? Fem? Sju? Jag vet ärligt talat inte. Jag har tappat räkningen. Nu är ju inte klasserna i Öjabys lilla klubbmästerskap sprängfulla av storspelare direkt. Inte heller har tävlingen inte alltför mycket glans och ära kring sig. Men det är är verkligen en tävling som jag VILL vinna. Det är liksom måttstocken. Hur står jag mig mot gubbsen detta år? Typ.

Så, idag krigade jag om varenda boll. Jag försökte hela vägen, hela tiden. Jag hade till och med tränat extra på serven inför matchen, för att inte kasta bort alltför många gratispoäng. Inte göra dubbelfel, inte kasta dem i Andreas monstruösa forehandsgap.

Matchen blev 150 minuter lång, tre set som till slut avgjordes i ett tiebreak. Till Andreas fördel. Ursäkta följande fulspråk.

Jäkla skit!

Två matchbollar hade jag. Surt.

Men. Som vanligt. Bra spelat av Andreas! Han är fortfarande en bättre tennisspelare. Han gjorde en medelmåttig insats idag och jag spelade nära toppen av min förmåga. Det är fortfarande en liten klasskillnad, erkännes.

Ett år till chans på revansch. Bara att träna på.

Testa! Varför inte?

Fint skick, lite geggiga overgrip bara. Man ska byta ofta!

 Jag köpte två fina Babolat APD Original för en spottstyver, på en sajt för andrahandsprylar. Jag ville testa, helt enkelt. Jag har bara goda minnen av de provtester jag gjort innan och den första versionen ska vara aningens snällare, läs; flexigare, så jag nosade upp just den modellen. Jag vill ta reda på hur de spelar om jag "jackar" upp kolven lite, planar toppen och drevar den. Om jag ger den samma spec's som mina vanliga racketar.

Jag tror inte för ett ögonblick att jag kommer byta till dem. Men, man ska aldrig säga aldrig. Jag har faktiskt spelat en match med APD'n. Eller, större del av en match. I en fuktig augustimatch gick natursenorna åt fanders på alla ramar jag hade i väskan, på direkten. Så jag fick låna motståndarens, Uffe L's, racket, en APD. Gick alla tiders!

Tillbaka på banan

Det bara blir så. Ett uppehåll mitt i sommaren. Ett par veckor utan tennisen. Olyckligt nog ersätter jag den inte med annat motionerande. Jag reser runt lite, kanske, leker med barnen, fiskar, grillar, läser böcker och kanske klämmer en svalkande bärs om det är varmt. Det kallas tydligen semester.

Jo, två pass fick jag. Mot David N i Kramfors. I form av en uppstyckad match. Riktigt skoj att få smörj i Ångermanland. Tack, för att du ställde upp, David.

Nu tillbaka. Mjukstart mot Calle & Edson. Idag tuffare tag mot Peter E. Det går inte särskilt bra, ännu. Men det är attans gott att vara tillbaka.

En sak. Serven är tillbaka. Tror jag. Jag har i alla fall kunnat daska till den riktigt ordentligt. Lovande.

Återkommer med inlägg innehållande mer substans. Snart. Jag tänker inte kommentera Federers racketbyte, Jag lovar.