Mer än någonsin...

Lite pang för pengarna...

Då summerar vi tennisåret 2016. I ett ord. Knallpulver. Väldigt mycket pangande, väldigt lite smäll.

Jag adderade just samman antalet timmar på banan. En hisnande summa på 258 timmar räknades in. Shitta bananas! Det blir 4,96 timmar i veckan. Och ändå är jag inte ett endaste dugg bra!!? Vafalls!!?

Sicket onödigt arbete. På något sätt. Motionärens klagan, jag vet.

Annars. Ett par dubbeltitlar på bakgårds-touren. Försvarade min titel i Tranås. Mest på grund av att motståndarna skadade sig. Ett par bra matcher, här och där. Några riktiga dippar, då jag knappt kunde träffa bollen på flera veckor. Undrar om det är synen det är fel på? Ett ryggskott lyckades jag klämma in under hösten. Annars tämligen skadefri, för att vara gubbe.

På materialfronten dribblade jag runt lite. Spelade hela sommaren med POG, då jag knappt nådde fram till servelinjen med mina gamla Head på gruset. Jag testade Yonex (Ai98) under hösten. Det är något märkligt med moderna racketar, jag kan inte få min forehand dit jag vill. Betänk då att det är tillräckligt svårt för mig att få till en forehand överhuvudtaget.

Jo, jag köpte tio kilo (nya) tenniskläder av en fransk yrkesspelare. För samma pris som en bilstereo av skum snubbe på en stormarknadsparkering (eller vad vet jag om sånt?). Bara en sådan sak!!?

Roligast under året är nog att grabben börjar ta sig. Han är numer en bra träningskompis och ställer upp att sparra farsan nästan närhelst jag vill. Nästan.

Edson & jag tränar på bucklig bana på Svanö, Höga kusten.

Allt gott!