Söndagsnöje

Träningsdagboken är ett lite block och en halvtrasig penna.

Under våren körde grabben och jag styrketräning efter ett schema som vår kompis Mattias hade hjälpt oss med. Fria vikter, enkla basövningar, med 5x5 som utgångspunkt. Det blev 3 ggr i veckan i 14 veckor. Vi kände båda att vi blev starkare. Särskilt i benen. Det gick enkelt att mäta, då vi förde anteckningar i vårt lilla block.

Sedan kom sommaren med grill och bärs. Ja, inte för grabben då, men för mig.Vi delar båda dessutom en förkärlek för hängmattan (en riktig mexikansk sådan, inhandlad i Merida på Yucatan). Så det blev ett långt uppehåll.

Nya tag inför hösten. När utesäsongen tog slut och vi gick in i värmen igen. Vi kröp tillbaka lite på tyngderna. Men jäklar som det bet ifrån. Åtminstone på mig. De första veckorna var jag helt förstörd. Musklerna var helt trasiga. Ont i hela kroppen. Så jag struntade i att anmäla mig till en deltävling i Smålandstouren då jag hade så jäkla ont. Men så klingade det av och krafterna rann till. Nu är jag tillbaka där jag lämnade styrketräningen inför sommaruppehållet. Eller i närheten i alla fall.

Det är inga imponerande vikter vi jobbar med. Men det är för att bli starkare vi håller på, inte för att svälla. Det skulle ändå inte funka på mig, då testosteronet slutat rinna till. Medelåldern är vad den är.