Helt rätt!

Görans Larssons slägga i förgrund, tävlingens sponsor i bakgrund

I helgen som gick spelade jag Willys Open i Eksjö. Detta för första gången. Och, det är som att de läst mina tankar. De gjorde, som tävlingsarrangörer, banne mig så gott som allt rätt. Allt jag önskat mig i tidigare mulna blogginlägg om påvra arrangemang runt om i landet, fanns på plats. Det vänliga välkomnandet med ett handskak, en liten välkomstgåva som extra bonus (liten påse med dryck + frukt), klara och tydliga besked om speltider och ev förseningar, en pågående dialog med deltagarna om speltider, MED hänsyn till önskemål där de kunde bemötas, nya bollar till varje match, gratis kaffe (!) och en klar riktning med hela arrangemanget, inklusive sponsor som bidrog med vettiga och nyttiga priser. Alltså, jag blev t o m erbjuden barnpassning, när det körde ihop sig (som i o f s aldrig behövdes, men ändå!?) på familjefronten.

Visst fanns det flera klasspelare, regionalt, fördelade i flera klasser, men det var en tävling för bredden, där vem som helst kunde känna sig välkommen och känna att han/hon kunde spela tävling även om man egentligen bara var en motionär. Som jag! Skoj för alla, alltså.

Nytt golv i hallarna, i Eksjö. Jag gillade det. Fortfarande snabbt. Men ljusår från det direkt tennisovänliga gympasalsgolvet som jag spelat seriematcher på.

Jag fick ändå däng direkt i singeln, efter en tveksam insats. Mina aningar efter veckans vingliga träningar blev till verklighet framför mig. Det var inte mycket konstruktivt jag hade att tillföra matchen och därför blev jag ett lätt byte.

Krister & Björn vid prisutdelningen.

Min klass vanns av dubbelpartnern Björn, som visade upp ett stort spel i helgen. Heja!

Däremot vann jag H45-dubbeln, tillsammans med Björn då. Vi behövde bara spela en match, en stenhård uppgörelse med firma Cederlund/Johansson. Sedan blev det tråkigt nog walk over i finalen, då min namne i det andra finalparet gjort sig illa. Jag hade väldigt gärna spelat den där finalen, allrahelst efter att ha sett Ahlstedt/Hedström leverera en smått magisk dubbel i Vetlanda tidigare i höst. Det hade blivit en riktigt skoj finalmatch, tror jag.

Jo, att skaffa en en uppbackning som Eksjö har i Willys, eller VTS med sina charklådor från Ellos i jultid, är en höjdare i prissammanhangen. För, ärligt talat, dessa sportpriser i form av plaketter, små plastbucklor eller glasbitar, åker rakt in i mörka skåp eller ibland rakt ner i soporna. Så är det.

Min vinstkasse innehöll ett halvt kilo kaffe, en flaska glögg, duschschampo, julmust, läsk, en burk pepparkakor, en påse småkakor, en påse chips, en påse nachos, och ett paket julservetter. Jag kan ha glömt nåt. Allt är välkommet i skafferiet, ju.