Smålandstourens Masters 2015

Direktsändning på klubbens Youtube-kanal

Vi börjar med en liten applåd för för arrangören Gislaveds TK. Klapp, klapp, klapp! Det är en lisa för själen med tävlingsarrangörer som visar engagemang och hjärta. Allting är välordnat. Tävlingen utannonserad i god tid. Välkomstbrev, både i mejlform och fysiskt i handen. Vänligt bemötande, personligen. "Kul att just DU är här!" var känslan när man kom dit. Så ska det vara!

Arrangemanget hade tre saker som stod ut och andra klubbar borde lära sig av.
1. Smidighet och dialog. Detta både inför och under tävling. Tävlingsledningen lyssnade på deltagarna och försökte, där de kunde, tillgodose individuella behov. Det fanns varken tjurskallighet kring scheman eller rädsla för att flytta tider och matcher med kort varsel, vilket gjorde att tävlingen kunde flyta på bra. Såklart kan inte alla få de bästa tiderna. Men särskilda hänsyn togs till långväga gäster och schemat komprimerades eller tänjdes utifrån hur dagen utvecklades. Det är verkligen inte alla arrangörer som visar dylik vilja att hjälpa sina gäster/kunder.
2. Nya bollar. I varje match. Detta trots att underlaget var "tjocke-filt" där bollarna säkert kunnat funka tillfredsställande i 3-4 matcher. Nu gavs alla samma förutsättningar och bjöds på samma lyx, genomgående.
3. Webbsändningar från alla matcher. Det är för mig en gåta att inte alla kan bjuda på detta. Att en lokal/regional tävling, med huvudsakligen glada motionärer som deltagare, kan fixa utsändningar från matcherna visar ju att det egentligen bara är oviljan som hindrar alla andra.
Ekonomiskt handlar det om en investering kring tusenlappen för webb-kameran och sedan att låna ihop ett par datorer från medlemmarna, så är det en verklighet. Den tekniska tröskeln är numer så låg att det vore småskämmigt om man inte kan koppla upp sig och sända matcherna.

Nu kunde jag sitta hemma och kolla finalen i min klass, på stor bild i teven, med högupplöst bild. Med behållning. Och, ja, det var ljud också, vilket kanske spelarna skulle uppmärksammats på innan. Ett tämligen färgstark språk kunde ibland höras över det världsomspännande datanätverket.

Då jag jobbar med rörlig bild i mitt arbete, ville jag kanske rätta till kamerorna lite, för att optimera bilden. Men den kursen tar vi nästa gång.

Tävlingen var ett slutspel för den gångna säsongen och de flesta lirarna var där. Det var mycket god och familjär stämning, då vi är ett ganska litet och tajt gäng tävlingsspelande motionärer. Om fler visste hur kul vi faktiskt har skulle nog skaran växa.

I min klass var det nästan mangrann uppslutning. Per, Björn, Big Tommy D, Martin, Nicke, Lasse, Ulrik & jag. Fattades gjorde bl a Roger, Krister, Joacim, Patrik och någon till. Alla kunde inte komma och alla fick ju inte plats bland de åtta.

Själva tävlandet gick sisådär. En vinst i singeln och respass direkt i dubbel.

Jag hörde rykten om att Smålandstouren kommer tunnas ut framöver, vilket vore ledsamt. Tydligen ska både Mjölby & Oskarshamn dra sig ur och Eksjö bara köra en tävling istället för två. Det redan magra utbudet kommer kanske bli än magrare. En oroande trend. Mötesplatserna blir färre. Jag börjar faktiskt bli lite missmodig. Kommer något som detta Masters i Gislaved hända igen? Kanske är det borta redan nästa år?

Jag kopplar detta direkt till spontanspelets tynande tillvaro. Mötesplatserna blir som sagt färre. Vi styr motionstennisen hårt mot tränarledda och schemalagda aktiviteter eller gruppspel, där vi skapar små celler med fasta tider. Vi rutar in motionsvanorna så att de spontana mötena försvinner. Att spontanspel och bokningar av lösa timmar blivit mindre har vi därav skapat själva, tror jag.

Om vi istället skapar nya mötesplatser av olika slag, för alla slags spelare, så kommer vi socialt gnuggas mot varann och överkomma den där tröskeln som finns till frågan om vi inte ska spela nån gång, du och jag. Kanske redan imorgon?

Jag har själv varit drivande kring att öppna upp våra klubbträningar i Öjaby TK. Även om det är en klubbträning för serielaget, så är alla välkomna, oavsett klubbtillhörighet eller klubblöshet. Öppen träning, bara kom! Det här har gjort att vi utökat gänget till nästan det dubbla sedan i höstas. Ibland hoppar någon lirare in för en kväll, ibland släntrar någon junior förbi som hoppar in. Om man återkommande tränar får man vara med och pröjsa. Inte så komplicerat.

Askebo Brygghus, och Nicke, och Björn

Nu ligger ju inte Gislaved alltför långt bort. Men vi gjorde det ändå till en helgaktivitet, jag, Björn och Nicke, mina tenniskompisar från ungdomen i Östergötland. Det blev lite vibb av skolresa när vi övernattade på ett B&B mitt i skogen, i sovsal. Det var nog före tonåren som jag senast satt uppe sent på natten och spelade Yatzy!!?

Ingen snarkade som tur var...